| Socken: |
Hammarby |
| Kommun: |
Upplands-Väsby |
| Län: |
Stockholm |
Koordinater:
RT 90
2.5 gon V |
X, 6605449
Y, 1620344 |
| Anlagd: |
|
| Anläggare: |
|
| Allmänt: |
Thorsåker, eller Tjursåker, vid östra sjöstranden, 4 3/4 m. berustadt säteri, har tillhört slägten Sparre från 1629 till reduktionen, innehades derefter på lifstid af Billingsköld, tillhörde gr. Gyllenborg 1740, Lybecker 1772, Stenhoff, under hvars tid det arrenderades af J. J. Ankarström, innehades vidare af dennes broder Löwenström, derpå af Gripenwaldt, Landshöfding v. Törne på 1820-talet, hvilken betydligt förbättrade egendomen, derefter af frih. Löwen, Lundgren, 1849 af Lake; här finnes åbyggnad af sten, trädgård och park.
Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms, 1850
Torsåker i Stockholms län. Herregård i Hammarby sn, Vallentuna hd, vid sjön Fysingen. Egendomen omfattar Torsåker 4 ¾ mtl, Stjernborg 2, Vik 3 ? och Äggeby 1, tills. 11 ? mtl, tax. 180,000 kr.
Källa: Rosenberg – Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883
Thorsåker ett af Upplands förnämsta herresäten i Hammarby socken, Stockholms län, på östra sidan om den lilla sjön Fysingen, omfattar 63/4 mtl, tax. till 137,000 kr. Egovidden är 394 har. Manbyggnaden är en slottslik trevåningsbyggnad, som har ett, af en spetsig spira krönt, midttorn och hvars grundmurar anses vara från 1600-talets början. Det uppfördes på 1870-talet och var flankeradt med sidotorn till 1902, då dessa borttogos, samtidigt som gaflarna ändrades i barockstil. Den åt sjösidan vettande hufvudfasaden omges af en vacker gårdsplan, och framför den motsatta anlades 1901 en vacker parterr, skild från slottet genom en af en balustrad begränsad terrass. Från s. leder en åldrig lindallé upp. T., förut kalladt Thyulsaker och Tjursåker, namnes redan 1348, då det från Sko kloster bortbyttes till Magnus Jonsson Sik. Antagligen reduceradt af Gustaf Vasa, kom det 1629 i riksrådet Johan Sparres (d. 1632) ego. Ånyo reduceradt under Karl XI, inlöstes T. 1722 af presidenten Fr. Gyllenborg, hvars arfvingar nödgades sälja T. på auktion 1768, då det köptes af hofrättsrådet S. M. Ehrenmalm (d. 1814). Efter att ha på grund af arf eller köp tillhört flera olika adelsätter tillföll det 1872 landshöfdingen grefve H. Wachtmeister af Johannishus (d. 1901), som ansenligt förbättrade egendomen, och 1900 kabinettskammarherren friherre G. F. Åkerhielm.
Källa: Nordisk familjebok (1919)
Torsåker
Postadr.: Upplandsväsby. Tel. 150 Väsby.
Areal: Total 392,4 har, därav 200 åker, 176,4 skog o. betesm., varav 25 kultiv. betesm. Dessutom 113 har sjöområde. Tax.-v. 300.400, varav skogsvärde 25.700.
Jordart: Styv lerjord o. dyjord. Skogsbest.: Bl. skog, huvudsakl. barrträd. Djurbesättn.: 18 hästar, 2 unghästar, 110 kor, 55 ungdj., 4 stamtjurar, 2 ungtjurar, 10 bisamhällen. Nötkreaturbesättningen är reaktionsfri och stambokförd. Av hästarna äro 4 stambokförda avelston. Till gården höra 5 växthus o. 300 bänkfönster. Arealen täckdikad under de senaste 12 åren. Till egendomens drift finnas två traktorer.
Torsåkers slott, en ståtlig byggnad av sten i tre våningar förutom källarvåningen med ett mittorn, som krönes av en spetsig spira, är uppfört 1872 över grundmurarna efter en äldre byggnad, som delvis lär stamma frän början av 1300-talet, och har erhållit sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad 1924. – Det omfattar nu 22 rum förutom förstugor, kök, källare o. s. v. Inom detsamma rymmes en rikhaltig samling av målningar, flera dyrbara prydnadsföremål av historiskt värde samt bibliotek. Byggnadens huvudsida åt sjön Fysingen begränsas av en vacker gårdsplan och park. Från slottsbyggnaden leder i riktning mot Väsby station en alle med omkr. 200 åldriga lindar. Växthusen, större delen av ekonomihusen samt en del bostadshus ha uppförts efter år 1924.
En del byggnader av sten bära årtalet 1763, men ha moderniserats de senaste åren. Å ägorna märkas en del stensättningar och runstenar. Godset är känt ända sedan medeltiden, då det bar namnet Tjursåker eller Thyulsåker och tillhörde Sko kloster. 1348 tillbytte sig Magnus Jonsson Sik egendomen från abbedissan i Sko. Därefter känner man inte till vilka, som innehaft egendomen, förrän i början av 1600-talet, då den ägdes av riksrådet Johan Ericsson Sparre, död 1632 som ståthållare i Mainz, men det är sannolikt, att egendomen då i egenskap av f, d. klostergods varit indragen till Kronan alltifrån Gustaf Vasas reduktion.
Efter ovan nämnde Johan Ericsson Sparre kom hans son, assessor friherre Johan Sparre, död 1659, den sistnämndes änka Märta Berendes, som 1668 återinlöst godset, sedan det drabbats av reduktionen, rikskammarrådet Hans Billingsköld, död 1710, dennes änka Brita Eldstierna, död 1743, greve Fredrik Gyllenborg, död 1759, från vars tid vi påträffa namnet Thorsåker, hovrättsrådet Samuel Magnus Ehrenholm, död 1814, dennes svåger, hovjunkare friherre Claes Lybecker, död 1779, ryttmästare Olof Peter Rotenburg Rudbeck, död 1799, ryttmästare Gustaf Adolf Löwenström, död 1813, en bror till kungamördaren Ankarström, majoren August Alexander Gripenwald, död 1838, landshövding Mikael von Törne, död 1854, friherre Wilhelm Löwen, död 1863, m. fl. Är 1872 kom egendomen i händerna på greve Hans Wachtmeister, under vilkens tid den gjorde ett betydande uppsving.
Efter honom kom kabinettskammarherre Gustaf Fredrik Nils Åkerhjelm till Margretelund, grevinnan Siri Oxenstierna o. direktör A. Lindblad, som 1923 inköpte densamma och nedlade stora kostnader på dess förbättring. Efter dir. L:s död 1933 övergick godset till nuv. ägare.
Äg.: Erik Oscarsson f. 16/5 1886. Gift 36 med Jenny Lindblad-Oscarsson f. Larsen
Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938
Torsåker. Från verket Upplands herrgårdar från 1881, Klingspor & Schlegel. Litografi av A Ney.
Tjursåker, som platsen ursprungligen hette, går ned i förhistorisk tid. Det levde länge som bondby men blev säteri på 1670-talet och förvärvades ett halvsekel senare av den kände hattpolitikern Fredrik Gyllenborg, som torde ha anlagt den vackra Torsåkersallen. Efter makens död 1759 lät änkan bygga det ståtliga sädesmagasinet, som skulle fungera som en slags spannmålsbank för gårdens underlydande.
Bland Torsåkers senare ägare märks G A Löwenström (1805-11), Löwenströmska lasarettets grundare. Denne var yngre bror till Gustaf III:s baneman J J Anckarström —som f ö också är knuten till Torsåker, som arrendator på 1780-talet — och traditionen vill göra gällande att sjukhusbygget var en soningsgärd för det ödesdigra pistolskottet. Gården köptes 1872 av landshövdingen H Wachtmeister, som byggde om Torsåker till en medeltidsborg och utökade godset till ett av de största och mest välskötta i Uppland. Manbyggnadens nuvarande barockprägel härrör från 1902, då kammarherren G F Åkerhielm övertagit Torsåker.
Källa: Vägvisare till kulturen i Stockholms län, 1977
Torsåker, Foto Ahrenbergsflyg, 1936, Stockholms läns museum
Torsåker slott, ett av Upplands förnämsta herresäten, beläget i Hammarby församling i Upplands Väsby kommun, cirka 30 km norr om Stockholms centrum.
År 1931 bestod egendomen av 392 hektar mark. Huvudbyggnaden från 1870-talet är slottslik. Den byggdes om 1902.
År 1348 byttes Torsåker bort från Skokloster och år 1629 blev riksrådet Johan Eriksson Sparre dess ägare. Karl XI reducerade egendomen, men den återlöstes år 1722 av Fredrik Gyllenborg. Hans arvingar sålde år 1768 Torsåker på auktion till M.Ehrenmalm. 1872 blev greve Hans Wachtmeister af Johannishus ägare och år 1900 friherre G.F. Åkerhielm. Torsåker ägs numera (2008) av friherre Per Taube.
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Källa:
Loading...
Torsåkers slott
RT 90
2.5 gon V
Y, 1620344
Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms, 1850
Torsåker i Stockholms län. Herregård i Hammarby sn, Vallentuna hd, vid sjön Fysingen. Egendomen omfattar Torsåker 4 ¾ mtl, Stjernborg 2, Vik 3 ? och Äggeby 1, tills. 11 ? mtl, tax. 180,000 kr.
Källa: Rosenberg – Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883
Thorsåker ett af Upplands förnämsta herresäten i Hammarby socken, Stockholms län, på östra sidan om den lilla sjön Fysingen, omfattar 63/4 mtl, tax. till 137,000 kr. Egovidden är 394 har. Manbyggnaden är en slottslik trevåningsbyggnad, som har ett, af en spetsig spira krönt, midttorn och hvars grundmurar anses vara från 1600-talets början. Det uppfördes på 1870-talet och var flankeradt med sidotorn till 1902, då dessa borttogos, samtidigt som gaflarna ändrades i barockstil. Den åt sjösidan vettande hufvudfasaden omges af en vacker gårdsplan, och framför den motsatta anlades 1901 en vacker parterr, skild från slottet genom en af en balustrad begränsad terrass. Från s. leder en åldrig lindallé upp. T., förut kalladt Thyulsaker och Tjursåker, namnes redan 1348, då det från Sko kloster bortbyttes till Magnus Jonsson Sik. Antagligen reduceradt af Gustaf Vasa, kom det 1629 i riksrådet Johan Sparres (d. 1632) ego. Ånyo reduceradt under Karl XI, inlöstes T. 1722 af presidenten Fr. Gyllenborg, hvars arfvingar nödgades sälja T. på auktion 1768, då det köptes af hofrättsrådet S. M. Ehrenmalm (d. 1814). Efter att ha på grund af arf eller köp tillhört flera olika adelsätter tillföll det 1872 landshöfdingen grefve H. Wachtmeister af Johannishus (d. 1901), som ansenligt förbättrade egendomen, och 1900 kabinettskammarherren friherre G. F. Åkerhielm.
Källa: Nordisk familjebok (1919)
Torsåker
Postadr.: Upplandsväsby. Tel. 150 Väsby.
Areal: Total 392,4 har, därav 200 åker, 176,4 skog o. betesm., varav 25 kultiv. betesm. Dessutom 113 har sjöområde. Tax.-v. 300.400, varav skogsvärde 25.700.
Jordart: Styv lerjord o. dyjord. Skogsbest.: Bl. skog, huvudsakl. barrträd. Djurbesättn.: 18 hästar, 2 unghästar, 110 kor, 55 ungdj., 4 stamtjurar, 2 ungtjurar, 10 bisamhällen. Nötkreaturbesättningen är reaktionsfri och stambokförd. Av hästarna äro 4 stambokförda avelston. Till gården höra 5 växthus o. 300 bänkfönster. Arealen täckdikad under de senaste 12 åren. Till egendomens drift finnas två traktorer.
Torsåkers slott, en ståtlig byggnad av sten i tre våningar förutom källarvåningen med ett mittorn, som krönes av en spetsig spira, är uppfört 1872 över grundmurarna efter en äldre byggnad, som delvis lär stamma frän början av 1300-talet, och har erhållit sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad 1924. – Det omfattar nu 22 rum förutom förstugor, kök, källare o. s. v. Inom detsamma rymmes en rikhaltig samling av målningar, flera dyrbara prydnadsföremål av historiskt värde samt bibliotek. Byggnadens huvudsida åt sjön Fysingen begränsas av en vacker gårdsplan och park. Från slottsbyggnaden leder i riktning mot Väsby station en alle med omkr. 200 åldriga lindar. Växthusen, större delen av ekonomihusen samt en del bostadshus ha uppförts efter år 1924.
En del byggnader av sten bära årtalet 1763, men ha moderniserats de senaste åren. Å ägorna märkas en del stensättningar och runstenar. Godset är känt ända sedan medeltiden, då det bar namnet Tjursåker eller Thyulsåker och tillhörde Sko kloster. 1348 tillbytte sig Magnus Jonsson Sik egendomen från abbedissan i Sko. Därefter känner man inte till vilka, som innehaft egendomen, förrän i början av 1600-talet, då den ägdes av riksrådet Johan Ericsson Sparre, död 1632 som ståthållare i Mainz, men det är sannolikt, att egendomen då i egenskap av f, d. klostergods varit indragen till Kronan alltifrån Gustaf Vasas reduktion.
Efter ovan nämnde Johan Ericsson Sparre kom hans son, assessor friherre Johan Sparre, död 1659, den sistnämndes änka Märta Berendes, som 1668 återinlöst godset, sedan det drabbats av reduktionen, rikskammarrådet Hans Billingsköld, död 1710, dennes änka Brita Eldstierna, död 1743, greve Fredrik Gyllenborg, död 1759, från vars tid vi påträffa namnet Thorsåker, hovrättsrådet Samuel Magnus Ehrenholm, död 1814, dennes svåger, hovjunkare friherre Claes Lybecker, död 1779, ryttmästare Olof Peter Rotenburg Rudbeck, död 1799, ryttmästare Gustaf Adolf Löwenström, död 1813, en bror till kungamördaren Ankarström, majoren August Alexander Gripenwald, död 1838, landshövding Mikael von Törne, död 1854, friherre Wilhelm Löwen, död 1863, m. fl. Är 1872 kom egendomen i händerna på greve Hans Wachtmeister, under vilkens tid den gjorde ett betydande uppsving.
Efter honom kom kabinettskammarherre Gustaf Fredrik Nils Åkerhjelm till Margretelund, grevinnan Siri Oxenstierna o. direktör A. Lindblad, som 1923 inköpte densamma och nedlade stora kostnader på dess förbättring. Efter dir. L:s död 1933 övergick godset till nuv. ägare.
Äg.: Erik Oscarsson f. 16/5 1886. Gift 36 med Jenny Lindblad-Oscarsson f. Larsen
Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938
Torsåker. Från verket Upplands herrgårdar från 1881, Klingspor & Schlegel. Litografi av A Ney.
Tjursåker, som platsen ursprungligen hette, går ned i förhistorisk tid. Det levde länge som bondby men blev säteri på 1670-talet och förvärvades ett halvsekel senare av den kände hattpolitikern Fredrik Gyllenborg, som torde ha anlagt den vackra Torsåkersallen. Efter makens död 1759 lät änkan bygga det ståtliga sädesmagasinet, som skulle fungera som en slags spannmålsbank för gårdens underlydande.
Bland Torsåkers senare ägare märks G A Löwenström (1805-11), Löwenströmska lasarettets grundare. Denne var yngre bror till Gustaf III:s baneman J J Anckarström —som f ö också är knuten till Torsåker, som arrendator på 1780-talet — och traditionen vill göra gällande att sjukhusbygget var en soningsgärd för det ödesdigra pistolskottet. Gården köptes 1872 av landshövdingen H Wachtmeister, som byggde om Torsåker till en medeltidsborg och utökade godset till ett av de största och mest välskötta i Uppland. Manbyggnadens nuvarande barockprägel härrör från 1902, då kammarherren G F Åkerhielm övertagit Torsåker.
Källa: Vägvisare till kulturen i Stockholms län, 1977
Torsåker, Foto Ahrenbergsflyg, 1936, Stockholms läns museum
Torsåker slott, ett av Upplands förnämsta herresäten, beläget i Hammarby församling i Upplands Väsby kommun, cirka 30 km norr om Stockholms centrum.
År 1931 bestod egendomen av 392 hektar mark. Huvudbyggnaden från 1870-talet är slottslik. Den byggdes om 1902.
År 1348 byttes Torsåker bort från Skokloster och år 1629 blev riksrådet Johan Eriksson Sparre dess ägare. Karl XI reducerade egendomen, men den återlöstes år 1722 av Fredrik Gyllenborg. Hans arvingar sålde år 1768 Torsåker på auktion till M.Ehrenmalm. 1872 blev greve Hans Wachtmeister af Johannishus ägare och år 1900 friherre G.F. Åkerhielm. Torsåker ägs numera (2008) av friherre Per Taube.
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Källa: